Advent. Om jag inte missminner mig så ska det översättas med "ankomst".
Ankom i fredags eftermiddag tillbaka till min bostad efter två dagar med pliktutredningen. Det är verkligen intressant att sätta sig in i områden som man inte har speciellt mycket vetskap om. Det som verkligen stör mig är att man kommer att vara långt ifrån full-lärd den dagen man går hädan.
Något mer jag irriterar mig på just nu är att nyheterna från Thailand är så bristfälliga. Här köper tusentals svenskar charterresor, hus, andelslägenheter - you name it. Likt förbannat verkar inte någon i nyhetsrapporteringen kunna förklara vad som pågår i landet.
Märkligt.

Basta!
Jag har fått nog!
35 000 kvinnor anmäler att de utsatts för våld varje år, i Sverige. Ett mörkertal ännu ej kartlagt enas alla berörda - och de är många - instanser om. Varje år dör mellan 17-30 kvinnor p g a att den som säger sig älska henne älskat ihjäl henne!!!
Kunskapen om mäns våld mot kvinnor har förvisso ökat sen jag skrev min eu-rapport 1996, inte minst har vetskapen både ökat och fördjupats även hos mig. Därför kräver jag nu att vi riktar fokus på våldsverkarna. Precis som vi flyttat synfältet i prostitutionsfrågan! Vem/vilka slår?!! Hur får vi dem att sluta?!! Hur förebygger vi?!!
!6 dagar av aktivism mot våld mot kvinnor i FNs regi är nu till ända. Om ett år måste vi komplettera strategin: 0-tolerans!

Det snöar fortfarande och det är läggdags. Kunde under dagen konstatera att trottoarer inte är prioriterade objekt vad gäller snöplogning... Kommunalarna var ytterst nöjda i alla fall. De hade en heldag om barnarbete och trafficking i världen. I morgon blir det inget skrivet på den här bloggen. Först föreläser jag på kvinnojourens öppna möte i Uppsala och sen återvänder jag till UNIFEMs och många andras gemensamma manifestation på Plattan. Det är FNs dag för avskaffande av våld mot kvinnor.
Kunde konstatera att partiets valberedning nådigt placerat mig på plats nummer femton på eu-vallistan, vilket kändes lite pinsamt, faktiskt.
God natt.

O väder

Det gnistrande vinterlandskapet har denna morgon bytts mot snöstorm. Morgontidningen finns inte på plats och jag får räkna med rejält tilltagen restid när jag idag ska föreläsa för Kommunalarbetarförbundets medlemmar. Det blir intressant att se om det i denna vintersäsongs första kaos fungerar med bortplogning av snö, sandning etc. Tidigare upphandlingar av den verksamheten har ju inte varit precis lysande. Måtte nu inte allt för många skada sig när de är ute på ,vad man reellt kan kalla, hal is.

Hej vinterland

November är en av de ruggigaste månader jag vet. Mörkt, grått, vått. Tröttsamt. Men simsalabim har snön lagt sitt täcke. Solen har skymtat fram och tillvaron blir genast lättare i allt ljus. Idag har jag bestämt mig för att avlägga ett "nyårslöfte". Släktforskning. Åkej, jag har sagt det förr, men om jag nu (nästan) lyckats rökbefria mig kan jag väl börja spaningen efter mina rötter. Eller hur.

Förvånade
blev de på norska ambassaden när vi från ROKS och Vänsterpartiet i Storstockholm dök upp och gratulerade till sexköpslag-beslutet.
Förvånad är även jag, som efter att ha rökt i över 40 år vare sig klättrat på väggarna eller slagit någon på käften efter tre dagar utan cig. Utan substitut.

Parlamenten
Idag röstar den svenska riksdagen om Lissabonfördraget, EUs kommande "grundlag". Det är helt fantastiskt; att man gång på gång röstar bort sina egna maktmöjligheter. Det är för mig helt obegripligt.
I norska Stortinget röstar de idag om en vassare sex-köpslag än den svenska. Underbart och absolut begripligt.

Ett olösligt problem?

Nyligen hemkommen från en kurs i konflikthantering, på arbetsplatsen , känner jag mig ganska "låg" - faktiskt. Jag inser - och gör det än tydligare - att vara ledare för en ide´buren organisation, är något av det svåraste som finns. Hur entusmiasmera? Hur behåller du din egen entusiasm?
Hur ta hänsyn? Och vad värre är; hur respektera de företrädare du faktiskt inte respekterar över huvud taget? För dom finns. Oftast respekterar inte dom dig heller. Rätta mig, om jag har fel.

Mänskliga Rättighetsdagar i Luleå, långt kvällsmöte med Gemensam välfärd, Socialistiskt Forum på ABF-huset. Det finns ibland för mycket i en vänsterpartists hjärna för att klottra ner på en blogg. Fast nåt som slår mig när jag kliver ut från möten och "happenings" är hur lite av all denna kunskap, kraft och energi som speglas i media och hur många som heller inte tar del.
Tänk om VeckoRevyn och Hemmets journal kunde vara på plats någon gång. Vilken grej. De s k nyhetsspeglande ger jag successivt upp hoppet om, tror jag.

Hur långt har vi inte lyckats fjärma oss från Niels "Spiken i pianot" och Skå-Gustavs syn på vårt förhållande till barn och s k barnuppfostran. Skam-rum, varnings- och utvisningskort, kollektiva bestraffningar på våra (?) skolor.
Kryddat med beskäftiga lärarlag, som ska förmedla någon sorts mystisk värdegrund. (vilket läskigt ord!)
Lägg därtill friskolor, som utrustar ungarna med egna datorer, gudbevars, för att de ska kunna bedriva s k självstudier, saknar gympasalar, skolgårdar, skolhälsovård. Många av dem vilande på någon obskyr religiös grund.
Fortfarande besjungs lärandets lov. Gissa vad man lär sig - för livet.

I många år har jag förundrats särskilt över italiensk politik.Nu har han gjort det igen - Berlusconi alltså. Återkommit som ledare för landet (hur kan det bara vara möjligt) och därmed också kläckt ny groda.
Å inte är han vacker, snygg eller solbränd heller.
Men det italienska köket har han inte lyckats sabba - än. Å vinerna därifrån hade tydligen minst cancerframkallande ämnen i sig också.

Man får lov att gratulera. Happy birthday, Mr President Obama.
Så var den valrörelsen till ända. Återstår bara resten, liksom. Hoppas bara att mannen kan hålla den s k Chicagoskolan ifrån sig. Han slipper väl ändå ha Greenspan hängande över sina axlar efter finanskolaps å allt.

Missade faktiskt inte svt:s "Halal-tv". Grötigt, är väl ett diplomatiskt uttryck. Anser att public service-tv borde bidragit med nån producent värd namnet. Minns ni rea? Jag syftar nu inte på krogshowen, utan på programmet där barn under tolv år var utfrågare om "barnaktuella" saker och ting. Barnen där fick chansen att visa hur smarta och kunniga de var. Men det här?

Folkpartiet, de liberala (?) vill ha folkomröstning om inträde i EMU. Vi är bara i början av en finanskris, en ekonomisk depression som de flesta tänkande människor fattar att vi inte sett annat än början av och vars konsekvenser är närmast oöverblickbara. Då hurtar fp till det och vill ha euro. Man tar sig för pannan! Borde det inte nu vara dags för Folkpartiet att fundera lite över både sin och övriga västvärldens förda ekonomiska politik. Det är ju den som orsakat denna soppa vi nu alla måste slafsa i oss. Men nej då, in i dimman bara, ingen eftertanke. Läskigt, som minsta barnbarnet så väl uttrycker sig.